Punkter i livet

Vi är några dövblinda ungdomar som har tankar och åsikter kring dövblindhet.

#3: Vår bästa vän

Kategori: Pinsamheter, Vita käppen, Vodd

 
 
Medverkande: Sarah Remgren, Sofia Nilsson
(7:42 min)
 
 
-----------------

Hej! ”Tolken” Sarah här igen och återigen vill jag betona att jag inte är utbildad tolk! ;)

 

Syntolkad version:

(Det kommer upp effekt i olika former som t.ex. ränder, triangel i gult och rosa färg.

Två tjejer sitter bredvid varandra med ett bord framför sig. På bordet finns det en vit käpp som är infälld. Sarah sitter till vänster och Sofia till höger. 

Sarah har svart kofta, en klänning som är svart i överdel och ganska mörkt blommig kjol, glasögon och håret utsläppt.

Sofia har en mörkblå stickad kofta och en massa kryss i flera rader runt halsringningen, utsläppt i hår och glasögon. Sarah har asiatiskt utseende [adopterad från Sydkorea för er som undrar!] och Sofia ser… ja svensk/finsk ut?!)

Båda tecknar svenskt teckenspråk i vodden.

 

Sarah: Hej! Jag är Sarah och mitt persontecken: (bokstaveras SH). Jag är dövblind (ler stort).

(Vit text dyker upp: Sarah Remgren)

 

Sofia: (fnissar) Hej, jag heter Sofia och persontecken är: (sprethand med handflatan neråt axeln och riktningen mot halsen. Ingen kontakt och rörs framåt och bakåt ett par gånger). Jag är döv och synskadad.

(Vit text dyker upp: Sofia Nilsson)

 

Sarah: Ja, det är första gången vi gör vodd! Vi blev inspirerade av Dövhallens voddar och diskussioner. Vi vill göra likadant och så beslöt vi oss att köra igång nu!

 

Sofia: Idag ska vi prata om vita käppen och den symboliserar…. synskadade och blinda!

 

(Sarah tar upp vita käppen från bordet och försöker fälla ut graciöst. Det blev inte som hon tänkt sig utan att det blir lite ryckigt. Sofia höjer på ögonbrynen och flinar. Sen slår hon ut händerna mot käppen och presenterar den. Sarah tittar in i kameran och visar stolt upp käppen. Sen får den ligga på bordet.)

 

Sarah: Så fin... Och också kan man göra så.. kolla! (pekar på trähandtaget på käppen) Sofia, vad är det här?

 

Sofia: Det är handtaget. Åh vad snyggt!

 

Sarah: Det stämmer. Det är av trä. Exklusivt trä från regnskogen!

 

Sofia: Ja, det är av hög kvalité!

 

Sarah: Ni vet, de skövlade skogen, sen har man snidat fram ett fint handtag! (smeker handtaget)

 

Sofia (skrattar): Det är ergonomiskt… (bra för kroppshållningen)

 

Sarah: Och det är skönt att hålla i när man ska käppa sig fram.

Kolla här också! (vänder på käppen, pekar på svarta doppskon) Vad är detta?

 

Sofia: Åh! Jaha, det är en kula.

 

Sarah: Vad är syftet med den?

 

Sofia: Att du ska känna markunderlaget, om det finns ojämnheter eller hinder. Den liksom signalerar till dig vad som finns framför dig.

 

Sarah: Ja, syftet med den rullande doppskon är att minska skador på axeln. Det är bara att rulla åt sidorna. Det går lekande lätt och bekvämt. Och kolla! (visar en finess till, genom att vrida på handtaget och förlänga käppen). Sofia, vad är syftet med detta?

 

Sofia: För att det ska passa din längd? Eller?...

 

Sarah: Okej.. har du ingen egen käpp?

 

Sofia (ler lite besvärat): Jodå, men en mer enklare modell.

 

Sarah (nickar och lägger tillbaka käppen på bordet): Den är min käpp och är en teknikkäpp. Vad har du, Sofia?

 

Sofia: Jag har markeringskäpp som markerar… jag ska förklara mer sen.

 

Sarah: Men när började du använda käpp?

 

Sofia: Ganska nyligen faktiskt… men egentligen har jag haft käpp i flera år och inte använt den. Jag har ofta tänkt att jag ska använda den sen… Nu har jag börjat använda vita käpp, har den i min väska oftare men jag använder inte den ofta... typ…. Jag tar fram den när det verkligen är mörkt ute, lite folk ute dvs. de som jag inte känner då är det ok att använda käppen.

 

Sarah: Vad menar du med att använda käppen bland folk du inte känner?

 

Sofia: Ja, det är det. Jag tycker fortafarande att det är pinsamt att använda käppen. Om en kompis till mig kommer fram och ”Jaså, har du en vit käpp?!” Trots jag redan berättat att jag är synskadad. Men ändå… känns det i mig att de ska se mig med vit käpp. Denna känsla är jag inte beredd på.

 

Sarah (ler igenkännande): Det stämmer! Jag är 27 år gammal, kanske lite gammal (haha) och jag har typ kommit lite längre fram i processen. Det är olika för alla att acceptera vita käppen. Men för min del är… den hemsk viktigt för mig. Om man ser på min käpp ser man att kulan är sliten. Alltså har jag använt den MYCKET!

Med den kan jag visa för folk att jag ser dåligt, jag får bättre respekt av dem… jaa… jag bor i Örebro. Vet ni vad? Vi dövblinda hatar staden… för att….?

 

Sofia: CYKLISTERNA! (skrattar)

 

Sarah: Just det! Jävla cyklister!

 

Sofia: Jag bor ju i Stockholm. Så skönt. Bara bilar som kör på vägarna. Helt rätt!

 

Sarah: Men du kan ändå krocka med en bil även om du har vit käpp!

 

Sofia: Haha, men bilarna syns mer eftersom de har starkare framljus. Men man missar lätt cyklisterna som helt plötsligt kommer från ingenstans och cyklar jättenära förbi mig.

 

Sarah: Du har så rätt! Lyse är viktigt. Örebroare.. nej jag ska inte dra kam över alla örebroare. Men många cyklister i Örebro använder inte sitt framlyse när det är gryning, skymning eller mörkt ute.  Jag brukar titta noga innan jag ska över en väg. Kanske litar jag på min syn. Jag tar försiktigt ett kliv framåt… helt plötsligt susar en cykel förbi mig. Jävlar! Den var nära att krocka mig och jag var nära att DÖ!

 

Sofia: Ja (fnissar).

 

Sarah: Tänk er tidningsrubrikerna i NA nästa dag!...

 

Sofia: ”DÖVBLIND BLEV ÖVERKÖRD” (tecknar ÖVERKÖRD som betyder man blivit överkörd av bil)

 

Sarah: Jaa! Eller egentligen.. inte överkörd av bil utan överkörd av en cykel och den dövblinda personen dog…

 

Sofia: Haha precis… ja jag har ju en markeringskäpp. Syftet är inte att känna marken utan att visa omgivningen att jag är synskadad. Jag liksom ”lämnar över” ansvaret till omgivningen att ta hänsyn till mig som är synskadad. Om jag inte har käpp och krockar då är det mitt fel. Men när jag har vita käpp och någon krockar mig. Då kan jag typ säga ”Vad gör du? Det är inte mitt fel, utan ditt fel”.

 

Sarah: Haha, precis!

 

Sofia: Skönt att lämna ansvaret från mig. Det är det som jag älskar med käppen!

 

Sarah: Vi lämnar över ansvaret till samhället!

 

Sofia: Och det inte är vårt fel!

 

Sarah: Ni ska ta hand om oss stackars dövblinda med vita käppar. Och du! Jag använder vita käppen av praktiska skäl. Om jag inte har vita käpp och krockar med någon. Då kan det bli lite besvärligt att kommunicera. Du vet att vi döva brukar göra ”jag hör inte-gesten”. Det blir knäppt om jag: Förlåt! Och gör ”jag ser inte-gesten”. Hur i helvete ska man berätta för hörande som inte kan teckenspråk att jag är dövblind?!

 

Sofia: HAHA, precis då skulle de stirra frågande på dig!

 

Sarah: Ja, det blir tokigt! Jag vill inte ha så, haha! Det är enklast att visa upp vita käppen och le ursäktande. Sen ber de om ursäkt. Det är så enkelt!

 

Sofia: Skönt att kunna ”lämna” över ansvaret. Jag har käppen inte för att kunna känna underlaget på marken och trapporna osv. Hur använder du käppen, Sarah?

 

Sarah: Ja, jag använder den för att känna marken och hinder. Särskilt i Stockholm! Där MÅSTE man helt enkelt använda käppen i tunnelbanestationer t.ex. då är det bara att käppa sig fram. Folk flyttar vackert på sig. Ehum, inte alltid men oftast!

Ibland glömmer jag bort att jag har käppen. En gång gick jag med käppen och jag kunde på långt håll se min buss stå vid busshållplatsen. Det var kanske 100-200 m borta. Seriöst, jag måste med bussen! Vad gjorde jag? Jag lyfte bara upp vita käppen från marken, så den pekade ut i luften som ett svärd och sprang allt jag kunde! Jag hann med bussen, flåsade som fan, matade in busskoret i läsaren och plötsligt såg jag min käpp i handen. FAN! 

Hur tänkte de hörande (alla människor) som stod och väntade på bussen. Helt plötsligt sprang en dövblind tjej med käppen i luften förbi dem! ”Öh, hon är väl blind men kunde springa fort. Hon luras väl?”

 

Sofia (asgarvar): Det är därför att jag tycker att det är jobbigt med käpp. Om jag använder den för att ta mig till tåget. Väl inne på tåget fäller jag ihop käppen, lägger ner den i väskan, sätter mig och läser på mobilen. Jag kan undra om de andra på tåget reagerar på att jag som har blindkäpp och kan läsa på mobilen. Det känns som att jag lurar folk, kanske för att få pengar/bidrag eller något, haha.

Ja, jag behöver verkligen vita käpp men ändå… känns det tufft. De andra kanske har svårt att få in det som de sett. Om man är blind då betyder det att man INTE kan se något, inte kan läsa, inte kan se något på mobilen och så…

 

Sarah: Ärligt talat! Om du är på stan får se en blind person med vit käpp. Vad tänker du då?

 

Sofia: Att personen är BLIND.

 

Sarah: Jag skulle..

 

Sofia (avbryter): Men seriöst, jag skulle tänka så att den personen är självständig.

 

Sarah: För mig är det tvärtom..


Sofia: Jo, det är därför jag använder vita käppen. Jag vill vara självständig.

 

Sarah: Jag skulle tänka så: ”Åh, stackars honom/henne som är blind!”. Sen skulle jag granska personen från topp till tå. ”Jaha, så där ser en blind person ut!”.  Men vafan, givetvis tänker folk så om mig! De tittar noga på mig från topp till tå. ”Stackars henne… och å hon är också döv! Dövblind! Så tragiskt!”

 

Sofia (skrattar): Precis så! Men jag skulle tänka att det är fantastiskt att personen kan vara självständig, ta sig ut på egen hand, inte behöva ledsagare, ledsagarhund och liknande. Jag skulle bli imponerad!....

 

Sarah: Och självständig!

 

Sofia: Precis! Nu är det väl dags att avsluta?

 

Sarah: Varför det?

 

Sofia: Tiden flyger iväg! (ler)

 

Sarah: Sant! Vi kan prata länge som helst och nu måste vi avsluta. Vad ska vi säga som avslutar denna vodd?

 

Sofia: Ehh…

 

(Sarah tar upp sin käpp från bordet)

 

Sofia: Ja, vi har hatkärlek till den (visar käppen med handen)

 

Sarah: JA! Och min bästa vän! (kramar käppen)

 

Sofia: Förhoppningsvis blir den också min bästa vän i framtiden!

 

Sarah: Kolla! Man kan också fälla ihop käppen! (fäller ihop och binder fast den med ett gummiband.)

 

Sofia: Gulligt! Och sen är det bara att stoppa den i väskan.

 

Sarah: Eller (stoppar käppen innanför halsringningen)

 

Sofia: Haha, det där var faktiskt ett bra sätt. Seriöst nu måste vi sluta!

 

Båda: Hej då!

 

(En vit text dyker upp: punkterilivet)

 

KOMMENTARER:

  • Johanna säger:
    2014-04-17 | 20:20:30

    Hej på er!

    Jätteroligt initiativ av er. Tror att det är nyttigt för oss som inte vet så mycket om dövblindhet att få höra era upplevelser och tankar kring detta. Absolut en grej jag kommer följa. Har en fråga till er. I början av videon sa Sarah att hon är dövblind, och Sofia att hon är döv och synskadad. Vad är skillnaden egentligen? Var går gränsen i så fall?

    Kram!

    Svar: Hej Johanna! Kram för du hittade hit!


    Sarah:Vi sade det med avsikt. Att jag är dövblind och att Sofia är döv och synskadad. Begreppet dövblindhet betyder att en person som har kombinerad syn- och hörselnedsättning. Alltså ser och hör vi olika bra/dåligt. Vi ska också ta upp dövblindbegreppet i vår vodd #3 eftersom många är förvirrade. Vi också ibland. ;) Jag säger mig själv som dövblind, döv, döv och synskadad, döv och ser dåligt och en massa olika benämningar beroende på situationen och vad jag känner för. Annars är jag ganska bekväm med att kalla mig för dövblind. Jag vill vara rak på sak. Det kommer jag att bli i framtiden och det kan jag inte förneka. Lika bra att vänja mig vid det liksom. :)


    Sofia: Det är ungefär "samma sak". Egentligen är det vi som tycker olika. Det är därför jag säger "döv och synskadad" att jag känner att folk reagerar på annat sätt om vi säger dövblind. Många tänker att man är helt DÖV och BLIND!
    Punkter i livet

  • Emelia säger:
    2014-04-17 | 23:12:04

    Superbra blogg! Jag reagerade också på samma sak som Johanna ovan: varför sa Sarah dövblind och Sofia döv och synskadad? :) Lärde mig skillnaden mellan de två olika käpparna - nyttigt! Härligt med lite humor men det förvånar mig inte när Sarah är med i bilden!

    Svar: Vad glad jag blev för du hittade vår blogg! :) Läs vårt svar nedan. Det kan vara knepigt att reda ut begreppet och därför skapade vi denna blogg. Som ni vet har humor varit räddande ängel i många situationer! ;) Kram!
    Punkter i livet

  • Teresia säger:
    2014-04-18 | 08:57:29
    Bloggadress: http://www.tejecija.blogg.se

    Ger en STOR guldstjärna för syntolkningen !! :)
    Jag som nybliven blind känner mig så mycket mera delaktig på detta sättet.

    Lyssnar jag sen på videoklippet kan jag mycket väl se det framför mig hur ni gestikulerar, fnissar och skrattar och den glada energin ni skapar samtidigt som ni tar upp en av de viktigaste sakerna i en dövblinds vardag :)
    Alla tummar upp!!!!
    Kram

    Svar: Vi blir glada att du gillade syntolkningen. Vi försöker tänka på alla. Det glädjer oss att du kan läsa texten genom voice over och föreställa dig hur vi såg ut i filmklippet!!Som jag sade till dig får du gärna göra ett inlägg i bloggen.
    Kram!
    /Sarah
    Punkter i livet

  • Torbjörn Svensson säger:
    2014-04-18 | 19:29:52
    Bloggadress: http://rpblogg.wordpress.com

    Hej!

    Jättebra initiativ och bra upplägg! Jag hoppas på att detta kommer utvecklas och bli en lång följetong
    . Kommer följa med stort intresse och kommentera. Keep up the good work!

    //Tobbe

    Svar: Hej!
    Roligt att du gillade vår blogg. Du får gärna göra gästinlägg här då och då. Varför inte vodd?!

    //Sarah
    Punkter i livet

  • Ingela Tjäder säger:
    2015-04-23 | 15:13:34

    Hej Sarah Remgren, jag är en teckenspråkslärare på Härnösands gymnasium som har 12 elever som går på Humanistiska programmet och läser teckenspråk. ( förövrigt har jag sammanlagt 37 elever som läser teckenspråk) När jag läste om att du skulle komma till Härnösand så var det min ambition att vi skulle gå och titta på dig. Tyvärr så var alla biljetterna slut innan vi hann köpa några. Nu undrar jag skulle du har någon möjlighet att träffa oss tidigare på dagen endera på teatern eller här på vår skola. Det skulle vara fantastiskt att få träffa dig och att du berättar lite om dig själv. Snälla hör av dig till mig så fort du ser detta.

Kommentera inlägget här: