Punkter i livet

Vi är några dövblinda ungdomar som har tankar och åsikter kring dövblindhet.

#16 Att acceptera dövblind

Kategori: Acceptans, Taktilt teckenspråk, Vita käppen, Vodd, Vänner, skam

Hörseltolkning: Smackar väldigt mkt(!) under videoklippet (Så... Snälla, stänga av ljudet, om ni är ute i offentligt ställe). Tack på förhand! =)
 
Syntolkning: En tjej, Helena, med glasögon, en ljusbeige handduk runt håret och har en mörkröd klänning på sig som sitter bakom en vit vägg med en halv klocka som syns på skärmen.
 
Helena vinkar "Hejhej!" och det kommer enundertext som står "att acceptera dövblind".
H: Jag har precis duschat... Jag duschade och började fundera ... Ja juste, vad innebär det att acceptera dövblind egentligen? Vi börjar sprida med punkterilivet, syftet är att sprida kunskap. När jag duschade, då tänkte jag att det finns två grupper. En grupp accepterar sig själv som dövblind, medan en annan grupp inte har accepterat sig själv som dövblind. Vad är skillnaden?
 
Jo, den gruppen har accepterat sig själv som dövblindhet är ofta öppen med att säga "Jag är dövblind" och kan använda/börja träna:
1. vita käppen,
2. Punktskrift,
3. Kan använda taktilt teckenspråk i olika sammanhang/situationer, ska ge exempel sedan.
4. Socialhaptisk kommunikation.
Den gruppen känner sig ok att vara dövblind. De får välja vem de vill umgås med som till exempel... De behöver inte umgås bara med vänner som har dövblindhet. Nää, de kan gärna umgås med döva, hörselskadade eller hörande. De står i ett stort utbud som vem den vill umgås med på grund av intresse. Det blir ofta så när man blir kompis på grund av intresse.
 
Den gruppen har inte accepterat sig själv som dövblind blir ofta att den kommer in och presenterar sig som döv eller hörselskadad. Försöker dölja sin synskadad. Berättar eller tränar den med?:
1. Vita käppen,
2. Punktskrift,
3. Använda taktilt teckenspråk,
4. Socialhaptisk kommunikation.
Nej... Den döljer, den försöker göra allt som möjligt att dölja sin synskadad. Den ska kunna se normal ut som passar in i en grupp. Den kan välja vem den vill umgås med, ja...
 
Varför lyfter jag fram? Jo, jag undrar hur de i båda grupperna mår egentligen? Juste, jag minns att jag satt på en teaters publik. (Kliar på ryggen) Jag satt och såg en dövblind som satt framför mig. Bredvid denna satt en kompis, vet inte om den är döv, hörselskadad eller hörande, men är teckenspråkig. De satt och tittade på teatern. Det dök upp nåt lustigt som skådisar "hoppade runt" på scenen. De skrattade, den med dövblindhet tecknade "lustigt att de hoppade runt". Kompisen svarade ja lustigt - ville kommentera ytterligare och började teckna. Men den med dövblindhet svarade "prata sen..." Och sedan tittade på föreställningen. Jag såg och tänkte ursäkta mig, betyder det att den med dövblindhet får bestämma när de får prata och ... ... Så ... Är det värt för kompisen att ta tillbaka vad den har tänkt säga, sitter och är tyst på hela föreställningen? Jag tänker ... Taktilt teckenspråk finns, det är inte farligt att använda taktilt teckenspråk. Som till exempel när vi går och tecknar på teckenspråk, plötsligt att det blir för mörkt, då säger en "Nää, vi pratar sen". Den går till när det blir ljust igen, då börjar använda teckenspråk igen. Varför ens avbryta? Kan gärna fortsätta samtalet som till exempel när du går och det börjar mörkna, då ta ena hand och börjar teckna på taktilt teckenspråk tills det är ljust igen, då kan de fortsätta samtalet på teckenspråk igen. När jag såg denna situation, det kändes som ... Jag undrar hur de i den gruppen mår. Jag hoppas att de accepterar sig som dövblind någon dag, kan säga att jag är dövblind. Därför att det är en del av oss. Jag är dövblind, jag är Helena också.
 
Det handlar om att jag måste våga säga att jag är dövblind, för att det inte ska bli ett konstigt bemötande från andra, nej... Utan det blir mer jaha, är du dövblind? Vad ska jag tänka på när jag bemöter dig? Det leder till att jag kan våga säga ifrån om jag ser inte dig, jag vill att du ska komma närmare till mig. Men hur med de i den gruppen som inte har accepterat sig dövblind? Jag undrar om de kan våga säga ifrån till exempel att de inte ser i mörkret, använder de taktilt teckenspråk då? (Skakar huvudet)
 
Jag hoppas verkligen att de mår bra samt kan stå för och säga att den är dövblind i någon dag.
 
Det är min fundering idag...
 
(Ledsen för sådär svenska, jag skriver från mobilen på jobbet)